Information om kolmonoxid
Kolmonoxid (koloxid) kallas ibland "the silent killer" för sin förmåga att snabbt och tyst beröva människor livet utan att offren ens anat att de var i fara. Människor kan inte upptäcka gasen eftersom den är både smak- och doftlös. Den tar hundratals liv varje år och de som överlever koloxidförgiftning kan få bestående fysiologiska och neurologiska besvär. Många liv kan räddas med hjälp av utbildning, vaksamhet och enkla skydd. I denna artikel får du veta vilken risk kolmonoxid utgör och hur man skyddar sig.
Vad är kolmonoxid och vem kan drabbas?
Kolmonoxid (CO) är en giftig gas som bildas vid ofullständig förbränning av kolbaserade bränslen. När den andats in binds molekylen hårt till blodcellerna och berövar därmed blodet förmågan att transportera syre från lungorna ut i kroppen, vilket leder till kvävning. Ingen är immun mot CO, och barn under 14 år löper större risk än vuxna att bli förgiftade vid låga doser. Kolmonoxid i höga koncentrationer kan orsaka omedelbara hälsoproblem och även dödsfall. Det finns misstankar om att långvarig exponering av relativt låga halter av CO kan orsaka livslånga hälsoproblem, till exempel för den som utsätts hemma eller på sin arbetsplats. Enligt en artikel i Journal of the American Medicine Association kan den förväntade livslängden förkortas för särskilt utsatta människor.
Alla bensin- och propanbaserade motorer producerar CO, vilket innebär att båtfarare, lastbilschaufförer och piloter på mindre flygplan riskerar att utsättas för CO-ångor när de startar motorerna. Den i särklass största gruppen som drabbas av koloxidförgiftning är husägare som har flera möjliga CO-källor i hemmet: oljedrivna värmepannor, skorstenar som är igentäppta, tomgångskörning i garaget, eller förbränning inomhus (till exempel gas- eller kolgrill).
Symptom vid koloxidförgiftning
Beroende på vilken mängd CO man utsatts för, samt exponeringstiden, kan man uppleva några av följande symptom:
- huvudvärk
- yrsel
- svaghet och klumpighet
- illamående och kräkningar
- snabb och oregelbunden puls
- bröstsmärta
- förlorad hörsel
- suddig syn
- desorientering eller anfall av förvirring
De flesta har vid något tillfälle upplevt några av dessa symptom, men det behöver inte betyda att de orsakades av koloxidförgiftning. Ställ dig själv följande frågor: Upplever du alltid dessa symptom på regelbunden basis, eller på samma plats? Får du till exempel ofta ont i huvudet när du kommit hem, eller när du kör bil? Försvinner symptomen när du går hemifrån eller lämnar bilen? Är det flera i ditt hem som upplever samma besvär? Har du svarat ja på någon av dessa frågor så kan besvären vara orsakade av exponering av kolmonoxid.
Symptomen uppkommer inte bara vid höga koncentrationer av CO. Även låga koncentrationer kan orsaka hälsobesvär om man utsätts under lång tid, vilket förklaras i denna artikel från Environmental Protection Agency:
Hälsohotet från låga nivåer av CO är allvarligast för de som lider av hjärtproblem såsom kärlkramp, åderförkalkning eller hjärtsvikt. För en person med hjärtsjukdom kan en enda exponering av CO vid låga nivåer orsaka bröstsmärta och reducera personens förmåga att motionera; regelbunden exponering kan bidra till utvecklandet av hjärt- och kärlsjukdomar.
http://www.epa.gov/air/urbanair/co/hlth1.html (17 augusti 2007)
Artikeln har blivit översatt
Det bästa sättet att avgöra om man är utsatt för kolmonoxid, särskilt i låga nivåer, är med en CO-mätare. En fast, väggmonterad mätare är lämplig på enskilda platser där det finns en förhöjd risk för kolmonoxidläckage. För ett pålitligt personligt skydd i alla situationer bör man ha en bärbar mätare.
Vilken mängd kolmonoxid är farlig?
CO-koncentration mäts i enheten ppm (parts per million). Som komplement till den aktuella koncentrationsnivån kan man även mäta medelvärdet över en given tidsperiod.
Tabellen nedan summerar några hälsoeffekter som orsakas av förlängd exponering av kolmonoxid.
| CO-nivå (ppm) | Hälsoeffekter och övrig information |
|---|---|
| 0 | normal frisk luft |
| 9 | högsta tillåtna korttidsexponeringen (ASHREA) |
| 10-24 | möjliga hälsoeffekter vid långtidsexponering |
| 25 | högsta tillåtna medelvärdesexponeringen under en 8 timmars arbetsdag (ACGIH) |
| 50 | högsta tillåtna exponeringen på en arbetsplats (OSHA) |
| 100 | lätt huvudvärk efter 1-2 timmar |
| 200 | huvudvärk, illamående, yrhet, trötthet efter 2-3 timmars exponering |
| 400 | huvudvärk och illamående efter 1-2 timmars exponering, livshotande efter 3 timmar |
| 800 | huvudvärk, illamående och yrhet efter 45 minuter, medvetslöshet efter 1 timme, död inom 2-3 timmar |
| 1600 | huvudvärk, illamående och yrhet efter 20 minuter, död inom 1-2 timme |
| 3200 | huvudvärk, illamående och yrhet efter 5-10 minuter, medvetslöshet efter 30 minuter, död inom 1 timme |
| 6400 | död inom 30 minuter |
| 12000 | omedelbara fysiologiska effekter, medvetslöshet, död inom 1-3 minuter |
Det finns många olika gränsvärden för kolmonoxidexponering från olika myndigheter. Enligt The American Society of Heating Refrigeration and Air Conditioning Engineers (ASHRAE) är den högsta tillåtna korttidsexponeringen 9 ppm. Environmental Protection Agency har två gränsvärden för kolmonoxid, en 1-timmes gräns på 35 ppm och en 8-timmars gräns på 9 ppm. Dessa standarder tydliggör att kolmonoxidvärden över 9 ppm bör undersökas och åtgärdas.
Vad ska jag göra när kolmonoxid upptäcks?
Om förhöjda värden av kolmonoxid upptäcks bör du och alla i din närhet vidta följande åtgärder.
- Stäng av CO-källan om det är möjligt utan att utsätta dig själv eller någon annan för fara. Förflytta till frisk luft.
- Om du är inomhus, gå omedelbart utomhus.
- Om du är utomhus, förflytta dig långt från CO-källan (generator, utombordare, etc).
- Ring 112 om någon uppvisar symptom för koloxidförgiftning.